Du finns överallt, säger vi nu.
I hjärtat, bland träden, i luften. Dina små fötter med McQueen-sockar på
sparkar boll med stjärnor den här hösten.
När Frej idag höjde sitt legoskepp mot skyn och ropade "Isak, visst kan du se?
Visst kan du höra vad jag säger till dig?" är jag säker på att du kunde just det.
Dagen idag blev den tyngsta och det kommer bli så många fler.
Som Frej själv sa, "det blir sorgligt, tråkigt och dumt, nu när Isak inte finns här mer".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Så berörd. Tårar rullar. Så fruktansvärt.
SvaraRaderaSå fruktansvärt så att det nästan blir ohanterbart- för små människor ska få växa upp, vara friska och få leva..
Överleva.
Det finns ingen mening med något annat.
En stor varm kram till dig. Ta hand om dig, din familj och dina kära.
//Tjillevippmorsan
Det kändes som att allt inom mig bara stannade när jag nu läste ditt inlägg på morgonen, ändå känner jag varken er eller Isaks familj. Det tog helt stopp och jag vet inte vad jag ska skriva för jag vet att det inte finns något bra att säga när det värsta av allt det hemska har hänt. Ta hand om varandra, finns för varandra och krama om varandra extra mycket. Själv ska jag gå och sätta mig och mysa med mina barn i soffan istället för att slösa bort min morgon vid datorn.
SvaraRaderajag vet inte vad jag ska skriva. Plötsligt känns livet så fruktansvärt orättvist att ord saknas för att beskriva hur mycket. Det ska inte vara så här, det är så fel fel fel.
SvaraRaderaOch jag tror på fullaste allvar att Isak såg legoskeppet och att han är glad över att ha en sån fin vän som Frej.
Ta hand om er, jag önskar så att jag hade kunnat göra något för alla familjer i Isaks situation.
:´(
SvaraRaderaHemska hemska hemska saker.
Stora styrkekramar från mig!
Kommer du ihåg dikten du gav mig.....jag tänker på den nu. Ger lite kraft i det obegripliga.... jag är helt övertygad om att änglar finns! Skönt att höra att killarna håller "kontakten". Jag tror att det är jätteviktigt , för de är ju fortfarande bästa kompisar trots det som hänt. Kramar till er alla.
SvaraRaderaJag som trodde Isak skulle få bli en av dom som får sitta och dingla med fötterna på en blå pinnstol! Det borde alla barn få göra!
SvaraRaderaKan inte föreställa mig någon värre situation för en familj och dess nära och kära! Mina tankar går till er idag.
Krama varandra extra mycket idag.
Jag gråter. Det är orättvist, det är fruktansvärt. Önskar att jag kunde ge er styrka på något vis. Stor kram.
SvaraRaderaUsch det finns inga ord...
SvaraRaderastyrkekramar
Men... så hemskt.
SvaraRaderaSå himla himla ledsamt och fel.
Många varma fina tröstande kramar kommer här.
Åh, vad ledsamt. Så otroligt sorgligt och hemskt.
SvaraRaderaBorde inte få hända...
Finner inga ord som känns passande... men ni finns i mina tankar.
SvaraRaderaFaan jag blir så ledsen!! Jag tänkte verkligen att det där skulle "lösa sig" på nåt sätt, mirakel sker liksom. Han skulle som sagt vara en av dom på pinnstolarna.. Vidrigt hemskt. Kram på er allihop.
SvaraRaderaObeskrivlig känsla hos mig när jag läser detta.
SvaraRaderaKram till er och Isaks familj.
Vi tänker på er och Isaks familj
SvaraRaderaOrättvist, så förbaskat orättvist...
SvaraRaderaJag saknar ord :(
Kramar till er.
kram
SvaraRaderaFan. Och så fel. Miljoners med styrkekramar till er.
SvaraRaderaJag är säker på att Isak är förste styrman på det skeppet!
SvaraRaderaDet finns inte ord som räcker till.
Vi tänder ljus för Isak ikväll, tänker på er och hans familj.
Stor kram från mig.
Det är klart att han styr skeppet. Det här skeppet kan också susa iväg bland stjärnorna på himlen. Han kommer att styra runt bland alla han känner för att se vad dom gör. Frej kommer att känna hans närhet många gånger framöver. En liten hjälte som "inte gick att laga" glömmer man inte så lätt.
SvaraRaderaVarför? Varför? Varför? Ska livet vara så hårt och orättvist för en sådan liten kämpe!
SvaraRaderaMina varmaste tankar går till er och Isaks familj med förvissning om att han alltid kommer att finnas med er! *Styrkekramar*
Så orättvist. Det gör ont i hjärtat...
SvaraRaderaAvskyr cancer, speciellt när den sitter på de små!! Tänker på Isacs familj och på alla som älskar honom!
SvaraRaderaåh vad hemskt,jag tror alla höll sina tummar för ett lyckligt slut.Man blir bara så ledsen när allt är så orätvist :-(
SvaraRaderaNu sitter jag här och storbölar mitt i middagsstöket.
SvaraRaderaLivet är så fruktansvärt orättvist ibland. Barn s k a i n t e dö!
Det finns inga ord som gör saken bättre eller minskar smärtan. Den försvinner aldrig, den blir bara lite lite lättare att leva med ju längre tiden går.
Massor, massor, massor med kramar till dig och dina fina killar. Och till Isac och hans familj också såklart <3
Kikar in hos dig och tårarna kommer, jag är ny här men skickar dig en varm kram!
SvaraRaderaNu sitter jag här och gråter igen. "En liten hjälte som inte gick att laga"...
SvaraRaderaHur är det med er? Det är så lustigt det här med bloggvärlden, ibland känner man sig så nära och ändå är man så långt borta.
Jag tänker på er, era barn som ska hantera det här, på Isak i sitt skepp, på Isaks familj och så tänker jag lite extra mycket på mina egna också. Man får inte glömma att leva i nuet.
Jag saknar familjen Skryt!
SvaraRaderaHoppas ni har en mysig söndag framför er!
Kram