Ångesten...

Skrytmamman och Poms kvällsdiskussion:

- Du, jag tror det börjar bli dags för dig och mig att sova i varsin säng nu.
- Va? Jag vägrar. Jag är inte mogen för det ännu.
- Är du säker...
- Helt klart. Totalt jätteomogen.
- Men du är gammal nog och du skulle säkert sova mycket bättre om du inte hade mig snurrandes bredvid. Och sängarna står ju jättenära varandra...
- Nix. Kommer inte på frågan. Det går bara inte.
- Snälla. Jag vill sova själv, utan någon som sparkas och petar mig i ögat i sömnen.
- Tyvärr alltså...
- Men mamma, det kommer gå galant. Vi kan väl prova i alla fall.
- Mmm.. kanske nästa vecka...

Fint som snus

I alla finare släkter lämnar man guldgripar i arv till kommande generationer. Så även i familjen Skryt (skulle bara fattas annat). Se bara här, en otroligt spektakulär papperskorg, anno 1987. Skicket är oklanderligt och nu i StorTages lyckliga ägo. Här som svärdshållare av det finare slaget.

Undervattensmonster?

- "Mamma, varför skrattar du åt mitt monster? Det är en svart ål som kikar fram från en sten"

Todays Forecast

Familjens egen Pohlman:

"Efter att jag noggrant iakttagit alla väderstreck har jag sett att det de närmsta dagarna kommer regna apor."

Så se upp, med andra ord

Tage. Mer seriös och mer "out there" än andra väderkillar.

Överbelamrat

Dagens ommöbleringar har inte gått bra. Lages rum är överbelamrat med möbler. Måste styra upp.

PS. Lägg märke till hans klädsel. Sjörövarkostym, heldress med dragkedja i ryggen och knäppning i grenen. För blöjbyten (whut?! strl 3-4 år..) Lage har lång rygg, men denna kostym är sydd för någon med ännu längre. Typ ett barn med Patrik Sjöberg-rygg och trädgårdstomteben med blöjmån. Mucho märkligt.

Något som gick bättre var Tages utrensning av prylar. Pojken samlar på allt och lägger det i askar/korgar/påsar/lådor/strumpor/what not. Nu fick han lov att ordna lite kring dessa saker. Han slängde kanske tre grejer av femtiotusen. Men, tre är bättre än ingen. Och alla vet ju att man behöver flisor av gamla glaskulor, glasspinnar med tejp, rostiga kapsyler och hundavbitna barbiefötter.

Imorgon fortsätter slängkalaset. Vi firar med bullar när vi är klara.

Och mammahjärtat dånar

Lage: Tage, du är underbar...

Den omtänksamme.

-Tage, du ser lite ledsen ut. Är allt ok?
- Jag blir bara så ledsen när jag tänker på julafton..
- Varför då?
- Det är inte så lätt att veta hur man ska fira jul alla gånger. Har man aldrig haft en riktig jul, är det så lätt att man gör fel.
- Men älsklig, inte är du väl rädd för att du skall fira julen fel?
- Nej, inte jag. Men stackars Shrek. Han är ju bara ett träsktroll. Då är det INTE lätt att veta hur det ska gå till...

Ibland går det vägen.

Eftersom att jag inte fyller trettio i år utan nästa (damn, ålder ger pondus), tänkte jag stryka den här från önskelistan. Ja, egentligen tänkte jag revidera hela alltet ned till detta:

1) En tårta. Kanske rent smackar till med tre rosor (fasen, annars blir jag ju utan. Lage och Tage vill ju alltid ha dem).

2) Det där schampot jag alltid glömmer köpa själv på ICA (sist använda jag pojkarnas Bamseschampo. Gav en ny, klistrig känsla jag helst är utan).

Ja. Ni ser själva. Utomordentligt trist och tråkig lista.
Men.
Då händer något.
Skrytpappan meddelar att med hans nya löneförhöjning kommer en överraskning till skrytmamman.
En sånhär. Vit.
Kanske redan idag.
Den materialisthatande go-ecological-sidan av mig ryser. Den andra sidan av mig dansar disco på köksbänken medan jag skriker så högt att den nya tygtavlan darrar likt en hårdrocksfrisyr på Maiden-spelning.

Äsch

Eftersom att jag måste få in namnen Unn och Gry i barnaskaran måste det nog bli två barn till i alla fall. Typiskt. Större hus och större bil. Nåväl. Kan väl ta dem som tvillingar så är det överstökat på ett, så att säga.

Skulle passa så fint ihop med storebrödernas namn.

En annan bubblare är Knut. Kanske enklare än att få tvillingar?

(för er som råkar kika in bara sådär så heter alltså mina barn inte Lage, Tage och Pom på riktigt utan lite mer.. äum.. reguljära namn (?)).

Annars är Lördagen bara fin. Slumdog Millionaire och ett glas rött. Kunde ha det mycket sämre.

PS. De där rosiga kinderna jag ådrog mig efter gårdagens sömn är borta. Är likblek igen. Skönt att allt är som vanligt.

Nej, det gör du inte!

- Skrytmamman, har du sett innerhinken i soptunnan?
- Öh, nej. den bör väl vara i soptunnan?
- Ja, men den är inte där...
- Jaha. Då har du säkert slängt den.
- Mm. Alltså, jag går ut och kollar i containern..
- Va? Är du galen. Ska du hoppa ner i containern?
- Ja. Eller.. Ja?
- Nej. På allvar.
- Jammen vaddå. Jag slängde den igår kväll, det kan inte vara så många som slängt sopor efter det.
- Skrytpappan.
- Ja.
- Det blir skilsmässa om du gör det. Jag lovar.


Idag ska familjen skryt köpa en ny soptunna till badrummet. Det blir ju trevligt.

Miljötänk i familjen Skryt

-"Skrytpappan... Den här galonhögen som ligger i hallen. Det är inget vi ska spara va?"

-"Nej det tror jag inte. Glöm inte att återvinna den bara, det räknas nog som plast."

Och så blev det faktsikt fredag.

Hur man pimpar ICA-pizzan

En förmiddag med Tage

Efter en vecka med rätt mycket skrytmorsan-bär-gnälliga-småbarn-och-gnatar-om-ditten-och-datten var det dags för lite ensamtid med StorTage. Vi begav oss in till stan och lät Tage bestämma vad vi skulle göra.

Han ville att vi skulle parkera vid älven. Sedan skulle vi leta fiskar. Vi såg tre stycken. Osäkra på om det var hajar. Men antagligen, mest troligt.

Sedan stod lunch på schemat. I vanliga fall brukar Tage yrka på indiskt (han har en liten crush på restaurangägarens dotter), men idag blev det burgare. Vi passar så bra ihop, Tage och jag. Han får mitt lock och jag tar hans botten. Båda två blir lyckliga och mätta.

Tage gillar när saker har en funktion. Här är burgaren pommes frites-hållare. Topp!

Sen blev det pommes frites-skulpturtävling. Min "halta tax på promenad" drog inga rungande applåder. Tages "gatlykta" däremot. Det blev en klar publikfavorit (även om jag misstänker att juryn, bestående av Tage, var jävig).

Efter lunchen blev det fossiljakt. Vi letade dinosauriespår i alla stadens stentrappor. Här har Tage hittat spår från en tyrannosaurus rex. Typ.

Vi bearbetade sedan synintrycken över en kopp kaffe och en schlabang. Tage visade hur en typisk dinosaurieklo såg ut. Han tyckte även att han borde då spara ut naglarna lite, för att det skulle se mer verklig ut. Jag tyckte inte att det lät som en bra idé.

Sen lekte vi "inte nudda smutset". Den moderna versionen av "inte nudda strecken". Tage vann och jag skyllde på att jag har större fötter. Sen begav vi oss hem. Trött och mätta. Eller i alla fall mätta.

Äntligen!

Skrytpappan är tillbaka på plats. Skrytmamman fick sovmorgon och

1) ...fick tillbaka färgen i ansiktet (wow, jag ÄR inte helt likblek. Sömn är bättre än sol)

2) ...slutade se suddigt (jaha, är det såhäär barnen ser ut. Vänta, den här ungen är ju inte min, det är ju grannens...)

3) ...kunde gå utan att det samtidigt kändes som att åka hiss (även om det kändes lite coolt och exklusivt med hiss i radhuset)

4) ...hade nykokt kaffe i termos på bordet när det var dags för den sena frukosten (bäst av allt)

Smörgåsrån - the cheesier snack

Ah. Smörgåsrån. Tack, det var på tiden. Kände mig verkligen sugen.

Men vänta nu mamma. Det är något skräp på den här.

Ost säger du. Vad är det för nymodigheter?

Fullt ätbart? Tveksamt hörredu..

Smakar lustigt men..

..I like!

Kvällstankar

Tage (ligger och pratar för sig själv i sovrummet efter nattningen):
"Gode Gud, se till att mamma inte dör. Om mamma skulle dö, vem skulle då passa oss när pappa är på resor med jobbet? Antagligen ingen. Pappa skulle behöva ta med oss på resorna och det får man ju inte för pappas jobb. Gode Gud, du måste låta mamma leva. Och pappa med."

Allt är som det brukar.

Idag var det dags för barnen att gå till dagis. Tage hade varit feberfri tre dygn (ja, jag vet att två dygn är gränsen, men jag överdriver alltid allting). Eftersom att det regnade i natt var det svinblött ute. Perfekt lekväder för barnen och uruselt för resten av befolkningen. Så, galonisar på. Tage var nöjd eftersom att han fått en helt ny uppsättning. Lage var nöjd eftersom att han fått ärva Tages gamla med Alfons på ryggen. När barnen var galonklädda från hakan ned till vristerna var det dags att hoppa i stövlarna.

Fåse nu. Var var barnens stövlar?
I hallen såklart!
Nej.
I förrådet?
Nej.
Ute på bron?
Nej.
I tv-rummet? (vild chansning i brist på bättre).
Nix (föga överraskande).
Okej. Stövlarna måste alltså vara kvar på dagis. Givetvis. Vi travade iväg med gympadojorna på. Undvek alla vattenpölar - vilket var väldigt svårt för vissa under 120 cm. Väl framme kikade jag i skohyllan. Inga Lage-Tage-stövlar där inte. Kontrollerade ett par som var identiska med Tages, men nej.. det stod inte Tage i dem.
Attans.
Pinsamt.

Hem igen. De kanske var i hallen i alla fall?
Nix?
I bilen då?
Nix.
Dubbelcheckade förrådet.
Nix.
Raffsade ihop en hoper stövlar från förrådet och tänkte att något av paren kanske kunde passa något av barnen.

Tillbaka till dagis. Skamset. Stackars barn som antagligen kommer att få gå i för små stövlar. Vilken skitmamma man är.
Kollar skohyllan igen
Där är Lages stövlar
Kikar lite till. De där stövlarna som var identiska med Tages...
Jodå, det var Tages.

Somliga saker är beständiga.

Svinjobbigt.

Senaste dagarna har Pom bara somnat om han fått ha Svininfluensan bredvid sig i babyskyddet medan jag halvhysteriskt nynnat på valfri sång (exempelvis den mycket irriterande, på gränsen till outhärdliga "Åh, en spargris det är jag med små slantar inuti..." som så passande fastnat i mitt huvud och vägrar försvinna). Sedan har jag även strukit honom över näsan med ena handen, låtit hans lilla hand stryka över min fria hand samt gungat hela alltet med min ena fot. Damn it! Jag som etablerat/deklarerat/inbillat mig att Pom enkelt somnade varhelst man la honom. Den tiden är förbi.

Kan man vaccinera barn mot Svininfluensan sa du?

Mellissnack

"När jag har mormors smycken, då ser jag ut som en äkta hårdrockare."

"Ost kommer ju från kor. Precis som gurkan. Fast den kommer nog inte från mjölken utan från kons fötter. Eller är det gräs?"

Veckans Tage

Veckans visdomsord
"Mamma, när du äter vithaj, se till att du inte äter skelettet. Då förstör man tänderna".

"Om man har en stor överraskningstårta av papper som man kan gömma något i, ska man nog passa sig för att stoppa i en levande gorilla"

Veckans citat
I förrgår, efter att ha varit vaken större delen av natten med två febriga pojkar satt jag i soffan med barnen bredvid mig. Oduschad, i en av skrytpappans t-shirtar och sådär lagom skitskabbig.
"Du, mamma... Vad tror du om att dra iväg och äta på restaurang?"

Tage frågar vad vi ska äta till middag och jag förklarar att vi ska bli bjudna på middag av några bekanta.
"Det var det värsta. Blir det pyjamasparty då eller?"

Tage och Lage står på övervåningen och diskuterar hur de ska få ner en frisbee de tidigare kastat upp på taket.
Lage: "Vi får nog lov att ringa brandkåren..."
Tage: "Men åh Lage, så gör man ju inte. Mamma!! Är du beredd på att se din äldste son klättra upp på taket?"

Hemmadagboken del 6

Att barfota och icket ont annande trampa på den här draken var inte morgonens bästa händelse.

Nu får skrytppapan komma hem. Jag har gjort mitt och fått nog.

Hemmadagboken del 5

Jag har försökt att söva Pom hela dagen. Det går inte. Vid ett av tillfällena trodde jag att jag lyckats, men hörde efter 30 sek ett litet ljud från spjälsängen.

Hittade honom med Svininfluensan - hans sovpolare och partner in crime.

Hemmadagboken del 4

Är det här ett skämt eller? Nu hånar till och med posten mig.

Vad pratar dom om?

Pojkarna sitter och pratar vid lunchbordet.

- Vad vill du börja med för sport?
- Absolut fotboll. Och hockey. Och innebandy.
- Jag vill börja med racerbilar.
- Jamen, racerbilar.. det är ju ingen sport. Vilken SPORT?
- Fotbollsracerbilar.
- Men, vaddå? Fotbollsracerbilar? Nä.. fotboll eller hockey?
- Handboll
- Ja, det är en sport. Bra! Men man får inte sparka på bollen då.
- Nähä. Då vill jag hålla på med motorcyklar.
- Åh.. Isånna fall med mopeder.
- Va?! Mamma! Tage sa att jag var tjock!!
- Nej, jag sa att han skulle hålla på med mopeder.
- Fotbollsmotorcyklar.
- Alltså hallå. Nu pratar jag med dig mamma istället.
- Ja jag vill inte prata med dig heller, du sa att jag var tjock.

Stundande födelsedag.

Jodå. Snart fyller skrytmamman år. Detta står på önskelistan:

1) En ajfån
2) Stort coolt tyg från Marimekko. Den med björken.
3) 30-Rock på DVD.
4) En stor bil. Typ XC90. Men jag är inte så kräsen.
5) En tårta. Av guld. Nej, bara skojar. Av choklad såklart.
6) Färre neurotiska tankar.
7) Nytt schampo (glömmer ju alltid att köpa det själv när jag är på affären, lika bra att önska sig det då)
8) En sushimiddag med maken. Naken. Nej nu ljög jag visst igen. Ohygieniskt.

Uppmuntra tvivelaktigt vokabulär

Skrytbarnen har varit rätt tidiga på att prata. Speciellt Tage som typ föddes, fyllde 15 månader och pratade rent med stort ordförråd. Han är fortfarande bra på att prata (eller bra? Vad menas med bra? Han uttrycker sig helt enkelt med sk vuxenspråk. Men det får man inte prata högt om, för då skryter man och det är helt tabu. Helst ska man inte nämna sina barn i andra sammanhang än "oj, han är sååå jobbig just nu" om man vill vara helt accepterad i öppnaförskolekretsar. Men det skiter jag i. Skrytmamma - and proud. I alla fall när jag är någorlunda anonym ;) ). Hur som haver. Det tråkiga med att ha barn som pratar ordentligt redan från början, är att man inte får höra de söta felaktiga uttalen. Jag blir alldeles vansinnigt kär i barn som exempelvis inte kan säga R. Eller byter ut bokstaven F mot P. Deras meningar blir ju bara så underbara. Så, de ord som Lage och Tage redan från början uttalat fel, har skrytmamman och skrytpappan systematiskt vägrat att rätta. Dessa ord är:

* Expruttiment (experiment)
* Pruttpill (Pupill)
* Lagg (De böjer verbet ligga fel. Ligga, lagg, luggit)
* Nyssla (LillLages ord för lyssna)
* Sveriget (Ja, Sverige)
* Postpärare (kombination av brevbärare och Postis Per)
* Bamse-desperatet (bamses läppcerat)
+ några till jag bara inte kommer på just nu. Inledningsvis var listan mycket längre, men har de insett att de sagt fel har de rättat det själva.

Det kanske inte är speciellt schysst mot barnen. Men oj så vi myser när de pratar och dessa ord kommer upp. Hoppas lite i smyg att Pom inte skall vara riktigt lika tidig med att prata rent. Han får gärna peka mot skyn och säga "hågel". I alla fall fram tills han fyller två.

Telningarna - små som ärtor

StorTage - 3,2 kg. Februari 2004

LillLage - 3,9 kg Mars 2006

Pom 2,8 kg. December 2008

Hemmadagboken del 3

Nu har vi gjort allt vi planerade att göra medan skrytpappan var borta. Alltihopa. Nu måste vi improvisera resten av veckan.

Morotsvampyren. Lever på A-vitamin. Trivs bäst i starkt solljus och kallas i folkmun för Lillgnagarn. Har en förkärlek till det nederländska fotbollslandslaget och smaskiga dippsåser.

Ok, nu kör vi.

Glass på en måndag. Vi löper linan ut.

En glassiker.

Hemmadagboken del 2

Det blir roligare att städa om man placerar ut lite godis här och var innan man börjar. Sen blir man glatt överraskad när man svischar förbi med dammtrasan.

Nämen. En lakritsfisk och ett geléhallon!

Oh my.. Yoda har en lakritsbåt-hatt! Så Chickt och nyskapande. (Skönt kanske när man saknar hår, att använda huvudbonad)


Men Tommy! Till mig?! Din lilla rackare...

Hemmadagboken del 1

Checklista:
* Huset är städat (nåja, köket i alla fall. Och jag har dragit upp persiennerna i alla sovrum. Bara en sån sak)
* Stora barnen är aktiverade med något som uppskattningsvis inte genererar bråk.
* Pom sover.
* Skrytmamman har tjuvätargodis i fickan
* Laptopen är fixad (gick inte i gång i morse)
* Kaffet är i koppen.
* Barnens tänder är borstade.
* Halkfläcken på golvet från Poms nybadade (och således oljiga) knän är bortskurad. Att sitta på akuten med tre barn känns inte ok.

Så.. Allt lugnt so far. Det här med att ha en make som reser en del är väl ingen sak. Klarar detta galant. Skrytpappan har varit borta i, fåsenu.. TRE timmar. Bara några dagar kvar då.

Skrytmorsan - en majskrokstjuv nära dig

The kids (don't) need to know that their mother is a (majs)crook.

Lillebror.

"For a pair of pom poms, please order two poms. Our poms are available in all colors and all combinations"

Bra att veta om vi bestämmer oss för en sladdis så småning om.

Febrig, men har fortfarande stenkoll. Del 2

"Mamma, min fötter känns som stenåldersklumpar".

Stackars...

Febrig, men har fortfarande stenkoll.

"Mamma, Scooby-Doo är en riktig B-skådis".

Word!

Omodern

Men mamma komigen. Både leksakerna och jag andas 1982.

Grönt är skönt, Rosa är...

Mitt i all feber och kommande resor måste ju köket göras klart. Det blev väldigt grönt. Och sen lite rosa. Senast skrytmamman kom i kontakt med rosa var när My little Pony-träningsoverallen i glansigt material plötsligt blev för kort i benen. Året var 1986 och Tjernobyl kändes för en då sexåring flicka precis lika hemsk som detta faktum. Kläderna var plötsligt för små.

Nåväl. Back to the roots. Rosa alltså. Får se hur det känns. På frågan om vad barnen tycket om den rosa och gröna tygtavlan svarar de

Tage: "Den är fin mamma. Men det borde ha varit ett lejon på den också"
Lage: "Jag kan inte se den. Är den fin? Jag vill ha den på mitt rum"

Jaha.

Överentusiastisk månne?

I morse när jag sätter mig i soffan med barnen och tittar på barnprogrammen upptäcker jag till min glädje att de skall visa Kalle och Chokladfabriken (ja, alltså inte Tim Burtons film, utan som en saga med illustrationerna från boken). Åh, utbrister jag - det här är bara världens bästa..! Jaha, vad roligt, svarar Tage. Du älskar ju också Bumbibjörnarna. Och farbron som inte vill bli stor. Och Shrek. Och Lotta på Bråkmakaregatan. Och fem Myror..! Ja, säger Lage, och Lilla Prinsessan! Och Pippi på Julafton, kontrar Tage.

Öh.. ja. Mycket är visst världens bästa enligt skrytmamman.

Och sen det här om tvålen

Vilken märklig tvål vi har köpt. Blir lite illa till mods när jag använder den. Tänker att, har man en odör på händerna, vill man väl för bövelen tvätta bort den, inte neutralisera den.

Och en odör sen... Hur ofta stinker ens händer? Inte så ofta hoppas jag...

Alvdon - forever

Det är något magiskt med feber. Den dyker ALLTID upp när skrytpappan ska på resa. Och är det inte feber, så är det magsjuka.

Nu gör sig skrytpappan redo för en långresa till Amsterdam. Givevis tittade StorTage på mig, med plötsligt uppkomna rödkantade ögon. 38 grader. I natt har han snurrat sig till en koldolme i sina svettiga lakan och pratat i sömnen med en aldrig så ynklig röst.

Nu är det nog bara en tidsfråga innan resten av familjen trillar dit. Nåja.. en feber är ju bättre än magsjuka. En feber är bättre än en magsjuka. Om jag bara upprepar det lite så..

Kärnkraft åt alla.

Nej förlåt. Det var visst en kyrka.

Alltid organiserade.

- Du, är det lördag idag?
- Öh, jo.. det är det nog. Men det känns som att det är söndag.
- Börjar inte StorTage simskolan då?
- Hm.. var det idag?
- Vad är det för datum?
- 22:a. Vilket datum skulle simskolan börja?
- Vet inte. Kolla min mail.
- Den 22:a.
- Ok. Vilken tid?
- Kl 09. Nu är klockan 08.
- Vi hinner.
- Topp!
- Visst har vi betalat anmälningsavgiften?
- Vet inte. När var sista inbetalningsdagen?
- Förra veckan.
- Öh. Jag kanske har betalat.
- Det har du säkert gjort.
- Kolla på datorn.
- Nix, den är inte betald.
- Jädrar.
- Shit.
- Shit, shit..

Tapetåterförsäljare från Buttericks.

För tre veckor sedan beställde jag och skrytpappan tapeter från, en vad vi trodde, seriös sida på nätet. När vi efter flera dagars väntan inte fått någon orderbekräftelse mailade vi företaget.
Detta är delar av den mailkonversationen.

"Hej Jag har tagit emot din beställning och jag måste ner i lagret och titta efter så att det verkligen finns 6 rullar kvar. Jag hör av mig idag eller imorgon".

När vi inte fått svar efter några dagar mailade jag dem:
"Hejsan! Är lite nyfiken på hur det går med vår beställning! Finns tapeten kvar?"

Efter någon dag fick vi detta svar:
"Hej. Vi håller på och letar men har inte hittat den. Det kan vara så att den är slut men vi har några till ställen att titta på."

Sju dagar senare skickar jag således detta mail:
"Hejsan. Ni kan nog sluta leta. Är inte längre intresserade av tapeterna"

Vadfasen är det här? "Vi har några till ställen att titta på". Jag har inget eget företag, men tycker mig veta att:
1) man hör av sig i avtalad tid till kunden.
2) uppstår problem hör man av sig ÄNNU tidigare.
3) man har koll på sitt lager. Kanske rent av håller sig till ETT lager.
Vilken USEL service!

Con gas o sin gas?

Klockan är morgon och Pom har lekt Pommac med sprudlande kolsyrebubblor hela natten. Skrytmammans egen lilla gasballong. Hoppas att kommande natt blir mer av en Pommes frites-natt. De nätterna gillar jag bäst.

Pom klappar händerna. Jippi - alla är vakna. Och klockan är skittidigt.

Lerbyggen of today

När jag var liten grejade jag väldigt mycket med lera. Play-Doh, trolldeg, grålera - fanns det omformningsmöjligheter lekte jag med det. Och jag gjorde figurer, små troll som hade hår pressat ur vitlökspressen. Eller Katter, med svans pressat ur vitlökspressen. Eller hus, med tak pressat ur vitlökspressen. Eller vackra herrar, med byxor pressat ur vitlökspressen. Allt var sådant man efter viss torktid kunde leka med. Hela byar med vitlökspress-pressade figurer.

StorTage och LillLage leker också gärna med lera. Men på ett helt annat sätt. De avböjer vänligt men bestämt att involvera vitlökspressen (what? Den är ju för bövelen CENTRAL när man bygger - har ni inte lärt er någonting av er mor?!). Kavel - nej tack. Formar - nej tack.

Här är några av deras alster från gårdagen

Ett godispapper. Ett grodyngel. En icke-anka som är en fabrikspress.

Hörselkåpor.

Vintage -07

Jaja, kanske inte köper sådär skitmycket vintagekläder men kompenserar så gott jag kan.

(eller är det tappat av VinTage?)

Jobbansökan

Kära arbetsgivare jag söker jobbet hos er pga av att jag bara måste ha ett jobb. Jag vet egentligen inte vad jag vill göra med mitt liv (vilket kan förstås av alla de obskyra, icket-relaterade-till-varandra-kurserna jag läst) men tänkte att det här kanske kunde vara rätt. Jag är brinner inte för något egentligen, förutom mina barn och att skriva. Lyckas ni fånga mitt intresse - ja då kanske (eventuellt) en gnista kan tändas. För övrigt är jag rätt asocial Ogillar att prata med folk och behöva bestämma över andra. Jag är, vad man brukar kalla motsatsen till ett chefsämne. Jag vill bara ha uppdrag som innebär att jag kan vara alla till lags. Och jag vill ta massor av egna beslut, rörande mig själv då. Kommer antagligen att vabba större delen av året då jag har tre små barn på dagis, men tiden jag kommer spendera på just DITT företag, då ska jag vara på alerten. Om jag inte är trött (jag har ju som sagt tre barn). Pratar helst bara med folk jag känner, så det vore fint om jag fick vara för mig själv första två, tre åren.

Annars är jag toppen! Gillar både slapstick- och galghumor. Är det firmafest är jag inte sen att anmäla mig. Jag kan koka kaffe, kommer alltid i tid och klär mig aldrig i paljett.

Kryper till korset

Jag är kär i denna kvinna. Ni får säga vad ni vill, jag älskar henne. Hon är så jädra briljant.

Kwitterbloggen

Alldeles nyss small det till i hängrännan utanför fönstret. När jag kikade ut såg jag små, små vita tussar som blåste omkring. Herregudsockerkakansskapare - det måste vara en fågel som mött sitt öde mot plåten. Dess små mjuka (eventuellt fågelinfluensesmittade) duniga fjädrar singlade sakta mot marken. Fy så FRUKTANSVÄRT!

Tio minuter senare - Det dalar fortfarande minifjädrar. Antingen var det tidernas mest dunfagra fågel som gått hädan, eller så är det skräp/blad/frön från växtligheterna här omkring som viner i vinden. Pff, luras på det där viset. Här satt ju jag och kände mig lite sorglig.

Stjärta mig hit och stjärta mig dit.

Jag klarar verkligen inte av ordet "stjärt". "Sätt dig på stjärten", "min stjärt passar inte i de här jeansen", "vilken salva har du till ditt barns stjärt?". R-U-M-P-A heter det. Enligt mig. Jag får celluliter och kranskärlskänningar bara av att höra ordet.

Medstjälpare

Igår skulle vi laga ugnsrostade grönsaker med kyckling. LillLage ville gärna hjälpa till. Med en liten bordskniv i näven delade han alla tomater i tu, för att förbereda dem inför ugnsformen. Mitt i arbetet frågade han sin mamma om det var ok att han smakade lite, under arbetes gång. Självklart, tyckte hans lite disträa mamma.

När arbetet var utfört och tomaterna skulle ner i formen visade det sig att alla tomater, varenda en, var bestulna på allt utom sitt yttre skal. LillLage hade smakat ordentligt på var och en av de små läckerheterna, sugit bort det godaste. Sådärja. Finfint! Det blev ugnsrostade grönsaker utan så många tomater till middag.

Och hur var det här då?

Hur var din dag, LillLage?