Resan mot Fatmomakke började bra. Chauffören var seriös och styrde skutan både stabilt och med lagom hastighet.
Formtoppen vände. Skrytpappan tog över rodret och skrytmamman försökte styra upp, men inget kunde göra lilla Pom på bra humör. Inga bjärta leksaker, hejiga sånger eller pruttljud med tillslut domnade läppar. Som ett sista försök slängde vi fram en joker. Plastmuggen. Vips, Pom blev lugn, intresserad och tillslut näst intill hypnotiserad av denna fantastiska tingest.
Skrytmamman och skrytpappan kommer tänka både en och två gånger innan de lägger dyra pengar på pedagogiska träleksaker. Plastmuggen forever!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar