Snigel and proud

Nu är det officiellt - jag är en mardröm i trafiken. Fy för mig. Insåg idag, efter 30 minuter efter landsväg med en hastighetbegränsning på 90 km att jag är den personen som exempelvis min far, min man och alla andra människor runt omkring svär över. Jag avskyr att köra nittio. Landsväg + hög hastighet = olyckor. Punkt. En liten ynka älg som letar efter en smarrig, späd talltopp och ssswosch, du är förlamad. Ja, så fort går det.

Nejdu gosse. Jag kör gärna 70-80 km/h. Då kan jag se sådär lagom avslappnad ut. Kanske rent sätta upp armbågen sådär nonchalant vid sidorutan och småkisa med ögonen. Om vägen är rak kanske jag till och med lutar huvudet bakåt mot nackstödet, nynnar med i Lily Allens "Fuck you very much" och trummar med tummarna mot ratten.