Och såklart gör vi (jag) som alltid.

Idag skulle familjen Skryt (ja, fortfarande utan Skrytpappan) gå iväg för att äta middag med Skrytsläkten. Enkel väg ca 2,5 km. Ok, Skrytmamman kalkylerade: 2,5 km + två barn + barnvagn + hästar efter vägen + skoskav + trots = 60 minuter. En timme skulle det ta. Fint! Klädde på barnen och började gå.

Ungefär här (20 meter hemifrån) förklarade LillLage att han fått nog. Han skulle inte gå ett steg till. Operation "övertalaövertygahotalocka" inleds, och lyckas! Tidsplanen fortfarande intakt.

Stortage ville promt styra vagnen med sin söta lillebror. Jahapp. Tidsmässigt = problem, känslomässigt = underbart. Låt gå.

Halvvägs. Barnen hittar ett glasblåseri (ja, inte hitta som i "oj, här är något ingen visste fanns" utan.. ja, ni fattar). Skrytmamman stressar dem lite halvhysteriskt (fast springer själv upp och tjuvkikar tills någon inifrån börjar blänga. Skrytmamman deklarerar lite halvhögt att "barnen genast måste komma därifrån *harkel*, här får man ju inte stå och kika...")

Kommer till större väg utan vägren. Alla måste hålla i vagnen. StorTage förklarar för LillLage att man måste stå blickstilla med mössan neddragen om det kommer en bil. Jag förklarar att så inte är fallet. Raska fötter!

Vid hästarna. Förbaskat. Visste att det skulle ta en massa tid. "Ja, visst är dom fina, jojjomensan.. hej och hå.. liknar Lilla Gubben, jamen då går vi killar!". Stressen/hetsen/det höga tonfallet fungerade. Barnen vinkar och vi går vidare.

Framme. Barnen är überglada. De älskar verkligen sin skrytsläkt! Springer med glada tillrop mot ytterdörren.

Synd bara att Skrytsläkten inte är hemma. På ytterligare 40 minuter. Skrytpromenaden tog ganska exakt 25 minuter, inte 60. Toppen Skrytmorsan, det här gjorde du bra... Igen. Ska straff-plocka ur diskmaskinen när jag kommer hem.

Morgonprat med Pom-pojken

- "Du mamma."
- "Ja, vad är det Pom?"
- "Jag vet att du och skrytpappan pratat om att jag har jättemånga leksaker..."
- "Ja, för det har du ju."
- "Men de är ju ärvda allihopa."
- "Men det spelar väl ingen roll?"
- "Jo, det gör det faktiskt. Jag känner mig lite oprioriterad."
- "Ojdå.. det var ju inte bra!"
- "Nej. Det skulle kännas mycket bättre om jag fick sätta tänderna i något nytt. Något som är mitt, liksom."
- "Ojdå, det lät ju jättehemskt. Ja.. vi ska ju ner på stan idag..."

Skrytpappan får säga vad han vill - när ens niomånaders känner (och kan uttrycka sig!?) på det här viset, då är det bara att fiska upp kosing.

Giganthuvudet

Känner mig extra snygg idag. LillLage förklarade nämligen för mig att jag är ganska liten, men har ett enormt huvud. Verkligen jättestort. Ja, faktiskt störst av alla. Tack och godmorgon.

Etapp tre.

Ok. Skrytpappan kommer alltså hem i morgon kväll. I morgon till lunch är barnen på dagis och jag på stan med Skrytbästisarna. Till Middagen är vi bortbjudna. Med andra ord kan jag fylla diskmaskinen till max nu utan att behöva tömma den. Kommer ju inte behöva några av matlagningsattiraljerna innan i övermorgon. Ha! Vinst! In your face disken! Finns det något Skrytmorsan ogillar (LÄS: hatar. Ja, faktiskt) så är det att plocka ur maskinen. Räknar alltid noggrant ut hur jag ska slippa. Antagligen tar dessa uträkningar längre tid än själva urplockningen, men det bryr jag mig inte om. Huvudsaken jag slipper rappla med skramliga bestick och smygblöta, vattendroppande kastruller.

Blev en skrämmande påtaglig nära-disken-upplevelse den här eftermiddagen.

Höstgissel.

Vägen enligt dig.



Vägen enligt mig.

Världssnäll StorTage

Tage och Lage spelar rätt mycket spel tillsammans. Vissa av dem är dock lite för komplicerade för Lage (som Tage uttryckte det "komplicerat betyder att det bara är för mig Lage. Att det är något för dom som är stora och smarta"). Igår skulle det dock spelas ett av de klurigare spelen då LillLage hävdade att han var redo att lyssna på reglerna och spela som man skulle:

Några minuter in i spelet. Allt går fint. Skrytmamman ligger sist som vanligt.

LillLage leder faktiskt. Är väldigt nära att sno åt sig gäddan, som är en god biljett till spelvinst.

LillLage är mycket koncentrerad Han ligger klar etta. Här blir han upplyst, efter att ha fått gäddan, att resterande spelare kan "sno" gäddan av honom om de hinner före honom till boet.

Inte uppskattat. Alls. "Hur skulle du känna det Tage, om jag kom och själde DINA leksaker? Va!?". "Men Lage, det är ju så spelet går till. Man ska försöka sno gäddan av den som fått tag på det.."

"Ssch, Lage.. Jag ska inte sno din gädda. Du får ha kvar den. Vi kan spela som du vill..."

Och plötsligt var spelplanen full med diverse figurer. Lage var nöjd. Tage not so much. Råsnäll storebror.

Etapp två.

Nu har vi tagit oss igenom första natten utan Skrytpappan (nej förlåt, skyggpappan). So far so good. Eller som StorTage skulle ha sagt: So far so God. Han är väldigt nyfrälst den lille mannen. Kan plötsligt säga saker som "nej, nu är det dags att jag går upp och läser lite i Guds bok" eller "Jadu Gud, snart ses vi. Men inte ännu, jag är ju bara fem år". Ja, såatteh.

Hur som haver så avslutades kvällen med en fundering från StorTage:
"Mamma, jag tycker att det är vansinne att man ska äta fem om dagen. Om man är tvungen att sätta i sig fem grönsaker eller frukter precis innan man går och lägger sig får man ju superont i magen. Och skulle de fem grönsakerna vara morötter, ja då skulle man ju bli helt orange. Det skulle verkligen inte vara så himla roligt mamma!".

PS 2

(Då kanske han kan kallas "Skyggpappan" när han är borta? Ja, typ så. Skrytpappan aka Snyggpappan aka Skyggpappan. Och Byggpappan när han bygger ihop Billy. Och Tryggpappan när han skruvar upp brandvarnare. Och Myggpappan när han tar på sig förstora solglasögon. Och Ryggpappan när han ligger och vilar mitt på blanka dagen)

PS

("Snyggpappan" klingar bättre. För han är ju sjukt snygg. Familjen Snygg? I like)

Etapp ett.

Undra om jag ska börja kalla Skrytpappan för Svikarpappan när han är ute och reser? Nej. Det låter lite väl hårt. Familjen Svik? Nejmen fy. Tar tillbaka den idén.

Here we go again.

Ja, nu var det dags igen. Skrytmorsan ska vara gräsänka några dagar. Frågade Skrytpappan om han fyllt mitt konto med pengar (det är han som fipplar mellan kontona och stoppar in pengar här och var), men karln såg bara förvirrat på mig. Förstår han inte att man behöver en sjukt stor budget när man ska vara ensammen med tre barn. MASSOR av saker kan behöva inhandlas. Exempelvis en jättestor LEGO-förpackning med rymdlego (jag är sjukt peppad), discobollar med exeptionellt häftigt ljus att montera i taket. Eller en ny bil kanske? Sjusitsig. Ja, man vet ju aldrig vad man kan få för behov när man är själv såhär.

Återkommer.

Skryt!

Det här skriver jag såklart bara för att få skryta lite:

Är hemkommen från hotellnatten med bästa Skrytkompisen. Vi checkade in (Ja, jag hade gymnastikdojor och opudrade kinder, Skrytkompisen hade läppglans, designerväska samt skor med klack - men det är som det ska vara. Opposites attract) och inledde kvällen med vin i tandborstglas samt en rejäl skål med ostkrokar. Gick sedan ned till restaurangen och avnjöt en Club Sandwich, ett glas vin och en Creme brulé.

(Varför beställer jag kyckling när jag för varje tugga misstänker att jag bli förgiftad av kyckligbacillusker?)

Efter middagen svidade vi om till badkläder och begav oss upp i bastun. Självklart var den fylld med överförfriskade män (detta var alltså i dambastun). Med känslan av att befinna sig på en finlandsfäja visade vi vårt missnöje lite diskret med att ladylike väsa "men för i satan, gå ut härifrån!". De överförfriskade männen förstod piken och lämnade oss ifred. Sweet. Bastubad med utsikt över hela staden.

Hm. För spegelbenäget för att kunna fotas i ordning. Detta föreställer i alla fall utsikten från hissen på väg upp till bastun.

Efter bastu och råbra utsikt kilade vi ner till rummet, duschade och gjorde oss i ordning för ännu en efterrätt nere i restaurangen. Chokladpaj. Inte illa. Träffade de dambastubadande männen nere i restaurangen. De blev inte serverade alkohol på grund av att barpersonalen ansåg dem lite väl runda under fötterna. No shit Sherlock. Facebooktumme till personalen.

Kring 23 var det kvälla. Den finfina Skrytkompisduon kröp ner mellan de kritvita lakanen och surrade tills solen gick upp. Nej, inte riktigt. En av dem (säger inte vem, men personen i fråga är trebarnsmamma och till vardags inte speciellt pigg) somnade tre timmar före den andre. På allvar.

På morgonkvisten vaknade de tu med rosiga kinder (snoriga näsor) och solsken (bortglömd mascara) i blick. Hasade oss ned till frukosten och TADAAA:

Våfflor. Thank you God for Hotellfrukost.

Och sedan, från ingenstans (eller ja, hemmifrån) något ännu bättre. TADAAA:

Pom och Skrytpappan kom och gjorde oss sällskap.

Ett perfekt avslut på ett perfekt dygn.

A night out.

Ikväll ska Skrytmorsan ut på galej. Sova på finhotell med bästa Skrytkompisen. Självklart måste ett och annat fixas innan det bär av. Sminkning tillexempel *host*. Då ska vi se.

Deo - så långt har jag koll. Ett måste.



Ah, varför inte? Lite svärta runt ögonen. Måste vässa först bara, tack Findus.



Mascara - I like. Mycket bra, mycket bra.

Och så.. Nej vänta, morrhår och dirtritad mustasch är fel. Stryk det!



Men här då? Pudret som jag fick av Skrytmormor förra veckan! Jag anar att en liten kvalitétssminkning är på intågande. Haha!

Ok. Vad fasen ska jag applicera med? Trodde sånt skit ingick. Ska jag använda fingrarna? Toapapper? En tops? Nej... vi skiter i det här.

Vi tar en gammal hederlig tandborstning i stället. Bäst så.

Jamen sådär. Färdig för utgång. Fast vänta, det är ju ca 12 timmar kvar. Får väl sätta mig ner och vänta en stund då...

Zoo

Familjen Skryt har blivit värsta djurparken. Först två katter och nu en liten mus. What's a Skrytfamilj supposed to do, när det ständigt krafsar nya små tassar på ytterdörren?

Vi matar honom med ost och älskar honom hejdlöst.

Middagstipset

Så gott folk, här kommer ett recept på gårdagens middag. Det är sjukt komplicerat, men med tungan rätt i munnen kan det kanske gå vägen. Kan tillägga att jag provat ett tiotal gånger innan, för att få det precis rätt.

Here we go:

Vuxenpannkaka, 1 person:

Styr undan sylten. Sylt is for loosers.

Ta fram en tallrik.

Lägg en perfekt pannkaka på tallriken.
(eller äh, den behöver inte vara perfekt. Medelbra duger)

Lägg en sked creme fraiche på pannkakan.
I mitten (mäta med linjal)

Lägg en liten sked rom vid creme fraichen.
(precisioooooon)

Sprinkla lite rödlök vid sidan av rommen.
(exakt 20 lökbitar, såklart. Men det säger ju sig självt)

Häll upp ett glas rött. Gärna något som passar med pannkaka.
(ja, det gör ju typ halva systemets utbud: "passar utmärkt till starkare ostar, smakrika kötträtter och en hederlig pannkaksrätt")

Tadaaaa! Klart.

Ja, sådär. Hoppas ni vågar er på detta, trots komplexiteten. Om inte räcker det med ett glas vin kanske? Ja, ni gör som ni vill.

Promenadprat

- "Du mamma"
- "Ja"
- "Jag har en liten hemlighet"
- "Jaha, vaddå för något?"
- "Det säger jag inte, såklart"
- "Jommen, komigen!"
- "Jag kan ge en liten ledtråd"
- "Shoot"
- "Kalas"
- "Vaddå kalas?"
- "Kalas.."
- "För svårt, fler ledtrådar!"
- "Bjuden"
- "Men vaddå? Kalas, bjuden.."
- "Mmm.."
- "Ska du ha kalas och jag är bjuden?"
- "Eeeexakt, haha"
- "Det var ju snällt"
- "Nej det var det inte"
- "Vad menar du nu Pom.. tala ur skägget"
- "Jag har precis ställt till med ett riktigt bajskalas, och du är bjuden! Hahahah!"
- "Skitunge..."

Oskyldig min

Mätt och obelåten.

Vilken konstig frukostupplevelse jag hade den här morgonen. I vanliga fall äter jag kanske en filtallrik eller en stor lingongrova-macka. Är lite i fikaträsket just nu, så en macka är egentligen nog eftersom att jag påfyllnadsfikar varannan timme eller så. Men, i morse hittade jag tre halvor foccacia-bröd från gårdagens lunchdate med M. Satte mig vid bordet, hällde upp kaffet och.. vart tog bröden vägen? Och OJ vad min mage plötsligt kändes full. Urk. Mitt i all prata-med-barnen-dricka-kaffe-söva-ilsken-Pom-i-vagnen så hade jag smällt i mig dem. Så märkligt. Och ogenomtänkt. Och oväntat. Kände för att säga som LillLage alltid säger "vart tog min macka vägen?" men känslan i magen vittnade allt för tydligt om svaret på den frågan.

Soffjakten.

Nu ska vi se. En ny soffa. Jag börjar kika lite på nätet kanske... Em och Mio. Men vadfasen!? Minst 13.000 för en reguljär soffa. Nä.. Det är för mycket. Jag kollar IKEA. 10.000 för en snygg. Nja. Sen vet man ju inte hur kvalitén är. Kollar EM och Mio igen. 15.000. Jammen, den var verkligen supersnygg och ungefär så som vi (jag) tänkt oss (mig). Här kan man till och med bygga sin egen soffa i en editor. Fåse nu - tresits och divan och rundat avslut. Sen kollar man summan på delarna. Oj. *host* 32.000 kr. Vi skippar den. Här har vi en snarlik som den vi byggde för 20.000. Ganska ok då. Men här då?! En jättefin för 17.000 - vilket klipp! Den här måste vi ju bara köpa, för DET priset så är det inte mycket att fundera på!

SOS!

Titta vem jag hittade på altanen; Skrytpappan! Tjuvrökandes! Det var det värsta. Och det var en en rejäl sparris han fått tag i också. Här måste vi vidtaga åtgärder, så här får det bara inte gå till. ASR (anonyma sparrisrökare), om ni läser detta: ring Skrytpappan. Han behöver hjälp, snarast!

Pga av ärendets pinsamma natur får skrytpappan vara lite anonym på bilden.

Den lille skämtaren.

Pom har blivit helt fixerad vid practical jokes. I morse till exempel, klädde han ut sig till Barbamamma, kröp ned i vagnen och pratade med skitljus röst. Jag gick inte på det, men det var bra nära.

Men för höge farao!

Dags för lite vardagshets: Vem är det som konstruerat smörgåskexpaketen? Fullständigt barockt att trycka ihop dessa smulbenägna kex i ett två nummer förlitet paket. Innan man fått tag i den där lilla dragflärpen och krängt av övre delen av förpackningen är alla kex i övre skiktet sönderfrasade i hörnen. Förbannat. Man måste ju fram med disktrasan, alternativt dammsugaren varje gång (i alla fall om man som jag ständigt glömmer detta snedsteg av Göteborgskex och öppnar skiten ovanför skafferilådan. Smulor i sinne precis överallt)! Gör om gör rätt säger jag bara.

Skitförpackning

Skrytmamman, snart en skrytfarmor?

Pompa och ståt! Han står! Ställer sig upp på egen hand och vinkar till mormor ute på altanen. Skrytmamman tyckte även sig se ett skäggstrå på den mjuka lilla hakan. Sa han inte "jag går till systemet" nyss också!? Hjälp, det går undan.

Godmorgon Tisdag!

StorTage trillade ur sängen i går kväll och fortsatte att sova där han landade. Såg inte speciellt bekvämt ut.

Ser man på!

När man väl skaffat en katt så trillar det in en till. Får väl lov att behålla den också. Finögd mjukskinning (märkligt rasnamn, jag vet. Men tydligen av mycket fin börd)

Sommarkatten

Alltså, det är ju förjäkligt med folk som skaffar sommarkatter. Lämnar dem vind för våg när de åker tillbaka till stan efter semestern. Igår skrapade det på familjen Skryts dörr och in kom en liten katt av okänt ursprung. Liknar rasen "Söthårig lillgrabb" - men vi är inte helt säkra. Han verkar vara rumsren i alla fall och sannerligen matfrisk. Han är väldigt kelig, klöser inte på möblerna och verkar vara van med barn. Jag tror faktiskt vi behåller honom.

I love Tina

30 Rock är kanske världens bästa serie. Jag kan inte nog understryka detta faktum. Det avsnitt som handlar om "the rural juror" kanske är bland det roligaste som någonsin visats på tv (i fight med ett gäng Seinfeld-avsnitt samt Falty Towers "don't mention the war").

Tina Fey är bäst, helt enkelt. OM det inte vore för Skrypappan skulle jag försöka få gifta mig med henne (sa jag inte något liknande om Annika Lantz nyss? Who cares, easy come, easy go). Nu har 30-Rock i alla fall vunnit en massa Emmys igen. Topp, säger jag!

Jädra måndag.

Så var det surmåndag. Vi säger så, i familjen Skryt. Inte för att den är trist på något vis, men det ska liksom vara på det viset. Låtsasdrygt.

Började dagen med att skriva handelslista. StorTage var sekreterare. Något mystiskt smög sig in på listan

Det är i alla fall en magisk vecka som väntar. Den bästa skrytvännen och tillika StorTages gudmor kommer hem från USA på onsdag. Hela familjen Skryt längtar sig smått fördärvade.

StånGsaktigt

Gårdagen gick i stängernas tecken. Först och främst åkte jag och LillLage in till stan. Där gjorde Lage en fantastisk och något fasansfull upptäckt:

Han undersökte det hela väldigt grundligt. De två skyltarna, stolpen och hålet i marken analyserades noggrant. Han fastställde slutligen efter ca 5 minuters funderande att skylten tidigare stått rätt upp, men att den sedan av outgrundlig anledning, rasat. Eventuellt efter någon yttre påverkan. Japp.

Sedan gick hela familjen Skryt på promenad. Vi pausade brevid någon form av företagsbyggnad som hade en hel uppsättning flaggstänger utanför. Mitt i allt trevligt pausande råkade LillLage slå sitt huvud i en av stängerna. StorTage som är en handelskraftig storebror föreslog då att vi helt sonika skulle såga ner skiten.

Det gjorde vi inte.

Godmorgon Sverige.

Idag ligger inte Pom på plussidan. Klockan 04 gjorde han morgon. Jag frågade honom varför han gjorde på det viset men han vägrade svara. Då frågade jag om han förstod att vi skulle vara aströtta på dagens kalas, men han vägrade kommentera det med.

Nu kan han ju fetglömma att han ska få smaka någon tårta. Inte med den där attityden (i och försig hade han inte fått smaka någon tårta hur som helst, med det behöver jag ju inte berätta för honom).

Höstinköp.

Det är galet mycket som skall inhandlas inför hösten. Barnen måste bli fleece-gummerade från topp till tå, overaller skall inhandlas, vindtäta mössor skall fixas och vettiga skor ordnas. Hittade dessa ASSNYGGA Tretornpjuks i Gore-Tex. Ska försöka ordna till barnen, bara det finns storlekar (28 och 35. 35?! Tage har INTE små fötter).

Hör ni också hur dom ropar "Vi vill till familjen Skryyyyt!"?

Tvillingögon.

Under gårdagens promenad:
- "Lage, den där nya pojken T på dagis, han påminner rätt mycket om eran tremening F."
- "Ja, dom är lika. Om T hade haft glasögon hade dom sett likadana ut."
- "Men F har väl inga glasögon?"
- "Nej, men om både T och F hade haft glasögon, då skulle dom vara superlika!"