Familjen skryt bestämde sig efter att
Lage och Tage kommit till världen att två barn var nog. Lämpligt, smidigt och lagom. Barnen skulle få varsitt sovrum, sen skulle vi i alla fall ha ett rum över till kontor,
tv-spelsrum, gästsäng and
what not. Sen kom i alla fall
Pom som en joker. Mycket på grund av att skrytpappan. Han blev helt enkelt bebissjuk. Och vem kan klandra honom för det? Sen är ju tre en jättebra siffra, näst efter
turnummret 22 (och så många barn kan man ju bara inte ha, så tre är det näst bästa). Vem behöver ett datarum när man istället får ha en underbar
lillgrabb till liksom?
Så. Nu sitter vi här. Hela familjen skryt med två vuxna och tre barn. Helt totalt
överens om att tre barn är absolut MAX. Prutat och klart -
living the dream.Men.
Om några år då, börjar vi resonera.
När
Lage och Tage är
asstora och nästan aldrig vill vara hemma (hu, hemska tanke) och lille
Pom knallar till skolan med ryggsäck på ryggen och skor i storlek 35 på fötterna. Då kanske..? Ja alltså, sladdbarn är ju inte fy skam. Och fyra är ju en rätt bra siffra.
Jämn och fin.
(ja se så nöjd Pom ser ut när vi för en sladdis på tal)
Inlägg
Om två-tre-fyra år räknas som sladd är det ok. Som sagt, mitt eventuella syskon behöver en kompis. Och alla vet ju att det är vårt behov av lekkamrater som fäller avgörandet när det gäller barnproduktion.
SvaraRaderaJa alltså, det är klart att grannarna bestämmer. Vi bokade ju U och J's lilla grabb så att Pom skulle ha en polare. Nu tänkte jag att ni skulle skaffa en till rätt omgående, så att Helmut och Pom ska ha någon som är dem hack-i-häl på dagarna. Ok? Bra!
SvaraRaderaAlltså, det är precis av denna anledning som jag känner att jag måste tillbaka till Umeå och hålla koll på er. Det är nog med barn nu!
SvaraRaderaSärskilt när dom som redan finns börjar bli nog gamla för att förstå meningen "Stör inte Henrik för han har baksmälla", då är det inte dags att skaffa fler! :(