Nomadfasoner och svensklektioner

Undrar lite stillsamt varför jag ibland skriver om min själv i tredje person. Ska genast sluta. Sedan ska jag även sluta använda meningar långa som mina oblommade solrosor på baksidan Skyller på stressiga inlägg då jag egentligen skulle ha gjort annat (LÄS: sovit, vikit tvätt, duschat).

Hur som haver. Vaknade mitt i natten av att det tisslade och tasslade ute i hallen. Hela familjen, förutom jag och Pom yrade runt och viskade halvhögt. Ord jag kunde urskilja var "försök att sova nu", "nej, du måste sova". Förstod att det handlade om mardrömmar och förbannade mig själv över att jag låtit barnen se Scooby-Doo. Vilken USEL mamma. Gå ifrån sina egna ideal, falla till föga och sedan låta sina små vackra bäbisar titta på skräpiga monstershower.

Under frukosten frågade jag äldste sonen om varför både han och skrytpappan sovit på LillLages golv. Fick svaret "Jag drömde om en skata som kom och norpade min nya leksaksmotorcykel". Jaha. Inte direkt några monster i alla fall. Samvetet drog själv bort en liten törn och plåstrade om sig.

Förutom detta upptäkte vi i morse att lille Pom tittade på lampan efter att vi entusiastiskt och med galna ögon stirrat på honom och uppmanat "tiiiiitta på lamapan, vaaaar är lampan!?". Stort!