Stockholmsresan, del 3

Tredje dagen av kulturella godbitar började även med en och annan frukostgodbit. Så många att vissa inte kunde röra sig från restaurangen för egen maskin. Skönt ändå, att vi liksom åt upp kostnaden för hotellrummet, känns mer värt på det viset.

Tage behöll samma plågade min i 35 minuter. Sen frågade han efter glass. 

Mätta och belåtna satte vi oss på tunnelbanan, skrek SÅS i vanlig ordning och njöt av den svala luften nere i Stockholms undre värld (här syftar jag alltså på tunnelsystemet, inte kriminella svartklubbar. Dit skulle jag aldrig ta med mig barnen, hade absolut lämnat dem hemma). Vi slapp till och med byta vagn, vilket vi firade med att köpa varsin dricka. Skrytbarnen som får sockerdricka ungefär lika ofta som det är val i Sverige lade sig raklånga på en skitig stenhäll och uttryckte sin lycka genom ljudliga rapar och meningar som "det här är livet!". Med våld och övertalning fick vi övertyga dem att gå därifrån, ty Naturhistoriska hägrade bakom nästa krök och vissa vuxna kissade nästan på sig av förväntan.

Det började så sjukt bra. Dinosaurier, som till skillnad från Skansendjuren, var utdöda och på låtsas. Skönt. Barnen fick hålla huvuden i jättegap och klappa mammutar som varken innehöll loppor eller rovdjursinstinkter. Precis Skrytmorsans kopp te! 

Och när man trodde att det inte kunde bli bättre dök Julia från Bollibompa upp. Jag slet tag i barnen och tvinga dem att pyssla i hennes hörna. OJ så söt hon var, Julia. 

Tage och Lage gjorde fina dinosaurier med hjälp av målarfärg och äggkartonger. Varje gång de sa att de var färdiga påpekade jag några fel och brister i deras konstverk ("Vadå klar? Ska inte Diplodocusar ha fler tänder? Gör mer grönt vid fötterna Lage! Kallar du det där dinosaurie, gör om gör rätt!"). Och under tiden småpratade jag med Julia. Tänk, en riktig kändis. 

Efter en timme eller fler var var barnen gråtfärdiga. SkrytRomeo, förlåt, Skrytmorsan fick samla ihop sina barn och vinka adjö till Julia. Vi gick vidare mot de Nordiska djuren.

Jamen ni ser ju! Fantastiskt! En jättegroda! Jag var helt mållös och ville ta med dem hem. Tänk vilket bra dörrstopp ute på bron eller sidobord i Tv-rummet. Den var så skrynklig och fin och skulle säkert passera som  pensionär på flyget hem. Fick dock inte lös den från underlaget. Dagens första (och enda) minus.

Ägd! Nej jag skojar bara. Skulle aldrig sno maten av ett lodjur. 

Sen satte vi barnen i arbete. Bara för att det är sommarlov ska väl inte hjärnorna förmurklas. Dags att lära dem vad som är giftsvampar och inte, så de kan göra rätt för sig och samla ihop höstens mustiga soppor. 

Efter flera, flera timmar var det dags att styra kosan mot hotellet igen. Tyvärr. Naturhistoriskas briljans skulle gärna fått underhålla mig någon dag till.

På hotellet bjöd menyn på grillad korv med pommes för de största barnen. De vuxna fick grillad halloumi. Vi satt länge, länge och sammanfattade dagen och barnen var totalt enade om denna dagen hade varit den absolut bästa hittills. Det som avgjorde det hela var - sockerdrickan på tunnelbanan. 

Happ.

Imorgon kör jag del 4, Vasamuséet och Junibacken, häng med!