Flytt.

Jag och Skrytpappan har alltid pratat illa om hus. Vi har rent häcklat det faktum att vissa väljer, med flit, att bo i något man måste måla om och sköta. Att hålla på att greja med pellets, dränera källare, få hål i ytterdörren och en massa annat råvanlig, bökigt och dyrt. Nejserru, insatsradhus, det var liksom max.

Men plötsligt, efter lite diskussioner om var i fasen vi skulle ställa ett eventuellt pingisbord, tänkte vi om. Tänk att faktiskt ha en källare. Eller en massa egna träd på gården man fick styra och ställa kring (ja, typ "nu tar jag ett äpple och grannarna kan inte tycka att jag pallar").

Vi hittade ganska snabbt ett hus som föll oss i smaken. Så till den milda grad att mr Skryt him self, som älskat vår sommarstuga och vaggat den likt en baby-vombat i sina imaginära jättefamn, snabbt som attan börjat reka marknad. Och ta mig tusan, folk vill visst ha stugor vid havet just nu.

Såatteh. Med en såld stuga kan ett husköp vara jättemöjligt. Och kanske till och med DET huset, som vi redan kikat på genom igenimmade bilrutor.

Vi har börjat planera. Här är orginalritningen på källaren

Och så här ser första planeringsskissen ut med milda justeringar:

Spontant tänker jag, är det ens lagligt för oss att äga ett hus?