Underbara jädra unge.

Vi är på väg hem från aftonens grillkalas hos en av barnens dagiskompisar. Jag berättar för Skrytpappan att ett av kalasbarnen tagit mig i handen i tron av att jag var hennes mamma. Vi skrockar och menar att det inte är så lätt när alla mammor är klädda i svart, att barnen självklart får svårt att skilja oss åt.
Tage lyssnar intresserat och säger sedan: "Såntdär behöver aldrig jag oroa mig för. Jag skulle aldrig tappa bort dig mamma, ens om ni var hundra stycken bredvid varandra. Det är omöjligt, du har ju så ruggigt stort huvud."

Med det tackar vi för ikväll gott folk. Trevlig fredag!