Vi kallar det på gränsen till straffbart, Dexter.

Skrytmorsan - "Vad har vi på TV ikväll?"
Skrytpappan - "Det är familjerna med en massa barn."
Skrytmorsan - "Det är nyttigt att se. Man blir så jävla lugn i själen efteråt, när man inser att vi bara har tre och att vi har tid att typ.. ja. har tid att.."

Skrytpappan - "Vad har vi tid med?"

Skrytmorsan - "Ja det var en bra fråga. Vad har vi mer att kika på?"

Skrytpappan - "Sen är det väl det här Hjälp var är jag?"

Skrytmorsan - "Va? Vad är det för program?"

Skrytpappan - "De här med bortsprugna barn. Vad heter det nu, Hjälp jag är borttappad".

Skrytmorsan - "Ja. Fast nej. Jag blir alltid deppig av att se det där."

Skrytpappan - "Ska vi kika på Dexter då?"

Skrytmorsan - "Gärna! Rätt sjukt ändå, att han som spelar Dexter på riktigt är gift med kvinnan som spelar hans syster."

Skrytpappan - "Bläääääääää!"

Skrytmorsan - "Ja fy. Det känns så fel liksom."

Skrytpappan - "Nästan som att Dexter  pussar på sin fru samtidigt som han sneglar på sin syrra."

Skrytmorsan - "Exakt! Nä fyfasen, vi får hitta på något annat som är moraliskt i ordning."

Skrytpappan - "Tv-spel?"

Skrytmorsan - "Game on!"