fredag 8 januari 2010

Sjukt.

Vad är det med gamla gubbars öron? De (gubbarna alltså) har ALDRIG mössa, ofta keps. På nyheterna står en Erland och pratar om de -29 grader han har utanför husknuten, med öronen bara. Tappar man känseln efter att man fyllt 60? Själv hade jag gråtit över örsnibbsfrostskador.

6 kommentarer:

  1. Karin8 januari 2010 kl. 20:54

    I know!! Dock har dom ofta mössa, högt upp på huvudet, så pass högt att den kommer blåsa av vid minsta vindpust. Men öronen!!
    Jag har förfrusit ett öra en gång (lång krogkö med snygg frilla och minusgrader), det var traumatiskt...

    SvaraRadera
  2. Sara8 januari 2010 kl. 20:59

    Ja, gökbovarianten.. Vad är upp med det? Skydda flint, men hey.. öronen?!?!

    SvaraRadera
  3. Jessica J8 januari 2010 kl. 21:48

    Skönt att någon annan tänker på det med. Jag såg en farbror som stod vid havet och pratade om hur snabbt isen la sig, var väl kring -30. Han hade en stor, grön, varm militärmössa med flärparna uppknäppta på huvudet. Båda hans stora öron var helt ute i den minst sagt friska luften. Jag fick huvudvärk av att se det. Jag frågade då Krister om han tror att gubbar tappar känseln i öronen iom att de växer (för de måste de väl göra, alla gubbar har stora öron?) Jag fick inget bra svar men om vi är flera som tänkt på det kanske det borde forskas i?

    SvaraRadera
  4. Knaada8 januari 2010 kl. 22:35

    Öronen slutar aldrig att växa säger dom, men det kanske känseln och blodkärlen gör...

    SvaraRadera
  5. Anita9 januari 2010 kl. 06:30

    Hörseln, mina vänner. Med stigande ålder så hör många av oss sämre och då behövs parabolerna utanför yllet. :-)

    SvaraRadera
  6. Sara9 januari 2010 kl. 08:38

    Nejmen Anita - är det så enkelt?

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)