Åh harreligen.

Julafton är över. Skönt och vemodigt på samma gång. Sån jävla hype som pang bom är över på ca 15 timmar.

Morgonen/dagen/kvällen blev i alla fall fantastisk, på sitt karakteristiska vis.
Barnen grät, skrek, skrattade, sprang, kröp, hoppade, åt och slocknade.
Skrytmorsan grät, skrek, skrattade, sprang, kröp, hoppade, åt och slocknade

StorTage och LillLage fick sina LEGOprylar, i absurdum. Det var dvärgars gruvor, Darth Vaderskepp, andra rymdskepp, långtradare och polisstationer. Sedan fick de även fem, sex spel, några filmer, kläder, pysselböcker, bakverk i velour och monstertruckar.

Pompa-och-ståt fick träleklsaker från Brio, kläder, presentkort och mukisfrukter. Han brydde sig dock föga. Han var mer intresserad av Västerbottensosten på matrumsbordet som han tyckte smakade lika bra, eller till och med aningens bättre än hellagrad Präst. Sen hade han kommit på en skitbra idé om att vägra sova, vilket resulterade att absolut inget annat än att sitta i sin mors knä och gnälla var aktuellt.

Skrytpappan fick en lång bajskorv inslagen sopsäck. Eller nej, det var visst en dragkrok till bilen. Oj vad han blev glad. Yrade något om att han skulle hyra släp varje dag resten av året. Sen svor han fem gånger åt svunna tider och förbannade att han någonsin köpt en bil utan kula. Resten av kvällen satt Skrytpappan med rosiga kinder och solsken i blick.

Skrytmamman fick massor av pengar och presentkort. Med andra ord kommer en helt ny koppfamilj att flytta in i skåpen i mellandagarna. Skrytmamman älskar nämligen den där Mari. Åh Mari. Mari Mekko.