söndag 20 december 2009

Anka.

Alltså, jag vet inte men.. Anna Anka. Vid första anblick tyckte jag att hon var vederstygglig. Att följa hennes familjeliv var för mig en plåga (som jag dock gladeligen plågade mig igenom, vecka efter vecka). Nu, när hon plockats ut till sitt eget julprogram, långt borta från hennes barns auditioner och mathållningsregler, tycker jag att hon är rätt... rätt. Alltså missförstå mig fel, hon är felaktigt rätt på ett tveksamt korrekt sätt. Hon tar ingen skit och bryr sig verkligen absolut ingenting om vad någon annan tycker. Jag har aldrig sett dess like. Det är verkligen her way or the highway (något som ett tusental människor uttrycker men i 99,9 fall aldrig egentligen menar).

Som Grynet på speed och whiskey, med en gnutta brunkräm och ett uns porr.

Sen fungerar inte Redaktionsbloggens länk här till vänster. Hamnar i något rss-fack. Konstigt.

En annan sak som är konstig är att det är julafton om fyra dagar. När hände det? Eldade Sveriges jädra fetaste fjärde-adventsljus idag. Ska visa bild i morgon.

Sov gott kompisar!

2 kommentarer:

  1. Jag känner också lite kluven hatkärlek till Anka. Hon har ju stake å sånt gillar jag. Sen är det väl kanske inte allt man håller med om, men det gillar jag egentligen också. Samtidigt tycker jag lite synd om henne och tänker att hon nog fått en hård fostran här hemma i Sverige... Ja, som sagt, kluven...

    SvaraRadera
  2. Jo, något är ju uppenbart fel med henne. Hon är ashäftig och jättesorglig på samma gång. Tänkte på det när hon breskrev brunetter (såg du det?). Vilken vettig fyrtioåring (mao asvuxen) kallar alla brunetter i världen för asfula, söndersprängda anus osv. Ha, men vet ju inte om man ska skratta eller gråta. Som RAW, fast på riktigt, i en lyxig tantförpackning.

    Nej, något har gått fel i hennes uppfostran, helt klart. Och det är synd om hennes barn. Samtidigt som jag som sagt tycker att hon är.. häftig. Alla skulle behöva en smula Anka i sig.

    SvaraRadera