Men alltså NEJ! Igår var det strålade sol. Barnen var ute i sammanlagt sex timmar. Pompan gick galonbeklädd från topp till tå, genom snöslask och över pölar. Lage och Tage skottade, hackade och sopade. De sörplade vatten direkt från marken (trots bannor. Visst finns det alltid en gnutta radioaktivt i nederbörd? Jag som lekte ute 1986 är färgad av detta faktum och tror nu att barnen kommer få fyra öron innan imorgon. I och för sig gör de kanske att de lyssnar bättre? Jag kanske ska bli glad och bjuda dem blandsaft direkt från asfalten?) Vi hade högläsning på baksidan efter att vi släpat dit köksstolarna. DET VAR VÅR!
Idag har vattenpölarna en hinna av is, det snöar lapphandskar. Ja, jag vet att April är på det här viset, ena dagen halvsommar nästa dag surminus. Men i alla fall. Jag är bitter. Antagligen kommer jag reagera såhär varannan dag (beroende på vad April har att erbjuda) så därför hänvisar jag till länklistan där nere till höger. När ni ledsnat på mig alltså.
Ps. Kan tillägga att jag bokat in tandläkartid denna månad vilket kommer färga mitt sinnestillstånd kommande vecka. Jag är helt psykiskt instabil inför detta möte. Dödsmöte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Jag vet! Vad hände? Jag som städat bort mina vinterskor. Kanske är det mitt fel därför att det blev så här igen. Oj duktiga du som bokat tandläkartid, jag brukar boka, hinna omboka tiden ett par gånger (ibland kommer det viktiga saker emellan, rätt ofta faktiskt) tills K släpar dit mig. Det är min tur i höst.
SvaraRaderaInatt drömde jag att jag pratade med din kusin som sa att du hade skickat din äldsta på språkresa till England och att hon skulle skicka N nu med. Visst är det inte sant?
Jag tror att det är Rut-Knut-Tjuts fel, kanske inte med mening men dock, städa bort vinterskorna!
SvaraRaderaNär våren bara försvinner så där säger jag bara ett ord - Anthon Bergs marsipan.
SvaraRaderaMen du, tandläkaren, har du varit där än? För jag har tandvärk sen en LÅNG TID TILLBAKA och vet att jag måste, måste boka en tid men så blir det lite bättre någon dag och då tänker jag att det har liksom läkt sig självt (som karies ju ofta gör, eh) och skjuter upp det igen. Min tandläkarskräck har gjort mig till storkonsument av smärtstillande. Bort med symptomen bara så är jag nöjd. Snälla berätta hur det går, ge mig lite mod. kram Å.
SvaraRadera