Alla ni som haft fiskedammar på era barns kalas (eller gjort till er själva nu i vuxen ålder, vad vet jag. Jag dömer ingen), känn er besegrade. Spenderade Lördagen i en sju kvadratmeters walk in-undervattensvärld där en stor paljettprydd fisk dök ned i en undervattensgrotta och hämtade upp skatter från havets botten. Allt till musik av sjungande valar (ok, detta med musiken var kanske en liten miss, då ett barn hysteriskt började söka efter den skadade hunden). Barnens förskola hade tillsammans ordnat detta och jag jobbade som licencierad barnhjälpsfiskare.
Jotack, jag skötte mig fint. Fick inget barn att gråta och petade inte ut några föräldraögon med fiskespöt. Att jag ätit en tortilla med vitlöksdressing precis innan gav nog bara en extra dimension till det hela. Hur gott luktar riktiga hav liksom? Man vill ju att det ska vara så autentiskt som möjligt, av omtanke till barnen.
Jotack, jag skötte mig fint. Fick inget barn att gråta och petade inte ut några föräldraögon med fiskespöt. Att jag ätit en tortilla med vitlöksdressing precis innan gav nog bara en extra dimension till det hela. Hur gott luktar riktiga hav liksom? Man vill ju att det ska vara så autentiskt som möjligt, av omtanke till barnen.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar