Vrickat.

Ibland vill Skrytmorsan flytta (exempelvis om golvvärmen inte fungerar. Den kopplas in i skrivandets stund, så det är nervöst vill jag lova). Dock måste trivselfaktorn tas i beaktning. Vi TRIVS här. Barnen trivs. Grannarna är underbara. OM vi skulle flytta, kanske grannarna skulle vara rent hemska. Kasta ägg efter oss eller spänna snubbeltråd på parkeringen. Man vet faktiskt aldrig. Här får man trolldeg levererat vid dörren när barnen är sjuka, hjälp med tips kring pianotransporter, fika åt höger och vänster, middagar, grillkvällar ute på gräsmattan, vitlök, mjölk och kaffe om man glömt att köpa. Eller en blomma på sin födelsedag. De är otroliga varenda en. Och deras barn sen. Bedårande. Allihopa.

Vad är då anledningen till att vi SKULLE flytta? Jo: utrymmet. Jag vill ha en källare där jag kan tvätta och gömma skrot (trodde nästa själv att jag skrev "lyfta" skrot, men nej, gömma är korrekt) Ett allrum uppe där barnen (läs: Skrytföräldrarna) kan spela tv-spel. Stora fönster och en öppen spis. Ja. Mer yta, fler rum. Vi har tänkt på detta i omgångar men sedan kommit fram till följande:

Skrythuset

Detta visar var vi befinner oss under den vakna tiden på dygnet. Hela familjen på fem personer tillsammans, i köket. Ibland sprättar någon iväg mot tv-rummet, vi höjer på ögonbrynen av förvåning och vips är den skenande familjemedlemmen tillbaka på kökssoffan. Våra barn leker överhuvud taget ALDRIG i sina lekrum. Någon gång kan det hända att det gemensamma lekrummet nere brukas för studsbollning, men oftast står det tomt. Och ekar, med de dyra fina tapeterna. Hallen brukas mer än lekytorna, och detta såklart inte till lek, utan till timslånga påklädningar där barnen hellre ligger på rygg och pratar om kvällens middag än ålar in i sina overaller.

Varför skulle vi behöva större? Snarare tvärt om. Vi skulle de facto behöva något mindre.