söndag 22 november 2009

Örnar, hårfagra liftare och renar i nät.

Familjen Skryt spenderade dagen hemma hos Skrytfarfar och hans fru. Det är fullt upp. Som Kålmården meets Lilla Huset på Prärien ungefär. Djur i parti och minut, hoppsasteg och massor att göra. Inga lejon och tyghättor dock.



StorTage börjar alltid med att hälsa på hästarna. Finfina, livsfarliga djur. Skrytmamman uppmanar sina telningar att hålla sig på rejält avstånd. REJÄLT avstånd.


Akta, väser Skrytmamman. LillLage tar det hela med ro.


Obligatoriskt besök i sadelkammaren. Skrytfarfar har kex i en låda.


Vi blir varse om att en utegran inför julen skall hittas och huggas. Barnen springer kvickt över körplanen. Skrytmorsan som har asstora tjocksockar i skorna går långsamt då varje steg får tårna att borra sig ut genom skolädret.


Vi beger oss ut i Skrytfarfarns skog. Vi börjar med att se en kungsörn ovanför träden. Mäktigt! Skrytmorsan fotar örnen för att få bildbevis (Ja, alltså, den ÄR där. Någonstans). Vi spanar och spanar och ser, förutom örnen även en jägare. StorTage skriker så högt han bara kan "HEJ SNÄLLA JÄGARE!!!" Populärt.



StorTage bestämmer sig för att leka älg. Frågar plötsligt med ängslig röst om det fanns risk att jägaren skulle råka skjuta honom. Vi lugnar honom. Så lik är han inte, speciellt inte eftersom att han sjunger bjällerklang för full hals.


Granen hittad!


På vägen hem plockar vi upp världens sötaste liftare. Även om han liknande Rutger Hauer litegrann oroade vi oss inte.



Färden avslutades med det mest dramatiska: en ren som fastnat i ett fotbollsmålsnät. Fy! Tur att Skrytfarfar och Skrytpappan agerade likt två superhjältar och befriade det stackars djuret.

Oh vilken händelserik dag! Skrytmamman är bara lite nervös över Skrytpappans nyvunna fascination för renar. Kommer han omskola sig till renägande same? Kanske. Skrytmamman skulle vid närmare eftertanke göra sig riktigt bra med lasso.

6 kommentarer:

  1. Vilken härlig dag! Vi hämtade vår adventsgran igår men inga örnar, renar eller jägare i sikte.

    SvaraRadera
  2. Asch då! Trodde att sådant var standard vid granhämting! Eller så bor ni bra fel (?). Innåt/uppåt landet krävs ifall man vill hänga med renar. Söderöver blir det mink man stöter på. Samt igelkott

    /djurvetaren

    SvaraRadera
  3. Jamen hästar är ju galet läskiga! Fina på håll - sure. Men på nära - oh lord, stora som elefanter minst! Och tänderna är ju för tusan gigantiska!

    SvaraRadera
  4. Absolut! Våra barn har ju värsta lyxen med fem hästar att rida på närhelst de vill. Tyvärr är de ju som sagt vilddjur så.. Nej.. De får snällt dansa, spela innebandy eller simma på sin fritid.

    SvaraRadera
  5. Skrytmamman har en förmågen att (inte) fånga omkringflygande örnar på foto. Visserligen preskriberat sedan länge, men visst ringer det en klocka om jag säger Lovund -93?! ;)

    SvaraRadera
  6. Monika - Pricken! Pricken var en örn!! Fotot satt länge och väl på kylskåpet. Klarblå himmel och den vackra (lilla) örnen (pricken) som kronan på verket.

    SvaraRadera